emeliemarianilsson

hejhejhejhejhejhejhejhejhejhej hemskt mycket hej!
har haft en toppenkväll, käkat middag & druckit goda drinkar med kristin & tanita. fab!
saknar min man men nu är det dags att dra täcket över huvudet, hoppas ni sover sött!
ps. bjuder på bilderna, dvs fråga inte, haha, ds.

 

lagom less på våran babyblå kakelboard i badrummet håller jag på med en liten överraskning medans älskling tillbringar helgen i studion.
kan dock inte säga förmycket då detta är just en överraskning tills han kommer hem igen. mihihi.. 

 

förra veckan kändes det som att jag höll på att få urinvägsinfektion, så jag tog två tabletter mot det på kvällen innan jag gick och la mig och sen tänkte jag inte mer på det. men i måndags dök känslan upp igen, så på kvällen gick jag till närakuten för att kolla läget. doktorn frågade vad han kunde hjälpa mig med och när jag berättade om symptomen (ofta kissnödig, obehagligt att kissa, "killas" i urinblåsan, allmän sjukdomskänsla, växlar mellan att svettas & frossa, ont i nedre ryggen (njurarna?) och lite lätt illamående) så sa han att det lät som en fullträff, skrev ut ett recept och sa tack&hej. han så mycket som petade inte på mig annat än när vi tog i hand och presenterade oss. ska jag inte få göra ett kissprov? ska han inte känna på min mage & rygg? ska han inte lyssna på mina lungor och göra allt såntdär som doktorn a l l t i d gör? jag hade ju för tusan kunnat hitta på vad som helst!! när jag kom hem mer kissnödig än någonsin efter att ha hållt mig i en timma så kissade jag blod. alltså inte lite blod på pappret utan det var märkbart markant blod i vattnet. googlade lite på mina symptom och läste att bakterierna kan vandra vidare från urinvägsinfektionen upp i njurarna, då kan man få njurbäckensinflammation och det kan leda till att bakterierna tar sig ut i blodet och man får blodförgiftning och det är ju livsfarligt! livrädd att den dumma doktorn ställt fel diagnos ringde jag till sjukvårdsupplysningen som liksom jag tyckte doktorns agerande var mycket märkligt. blev rådd att stanna hemma från jobbet för att se hur kroppen reagerade på antibiotikan, så det har jag gjort nu tisdag och onsdag, (symptomen ska försvinna på typ en dag vid rätt medicinering) och visst har det blivit bättre men det är fortfarande obehagligt att kissa, jag känner fortfarande allmän sjukdomskänsla, är lätt illamående och har ont i nedre ryggen som jag antar är njurarna. så idag pratade jag med sjukvårdsupplysningen igen men så länge jag inte får hög feber behöver jag inte åka in akut, där emot ska jag göra en kompletterande utredning hos vårdcentralen när antibiotikakuren är slut..

det är skillnad på att ha en kuk och att va en kuk
och jag är beredd och gå i döden för din rätt
och döda mig om jag inte har rätt

 

igår lyckades vi pricka in en helt oplanerad lördag, bägge två. otroligt skönt att kunna sova tills vi vaknade, utan att någon väckarklocka eller telefon ringde. låg kvar i sängen och segade i flera timmar, utan stress någonstans. gjorde oss i ordning och drog iväg för att sälja lite guld som låg hemma och skräpade, det resulterade i att vi blev mer än 3000 kronor rikare för ca 15g guld i 14 & 18karat. galet! tack sa vi och åkte till XXL i bromma där jag köpte mig ett par skridskor då vi fått för oss att åka, haffade ett par hockeyrör för 270 spänn, som hittat alltså! sprang in på coop för att köpa oboy, mjölk & bullar och åkte hem för att fixa varm choklad och byta om. sen spenderade vi över två timmar på zinken, åkte skridskor, pussades & fikade om vartannat. kom hem framåt halvnio, tände ljus och kröp ned i badet där vi låg och pratade fram till tio. väl uppe och torra blev det soffhäng och gladiatorerna på tv4play tills dess att vi somnade. en helt helt helt perfekt lördag med andra ord!

 

nya barn = ny avdelning = nya träd!
denna gången blev det björkar, bättre bild utlovas när det är klart.

 

här är våra nya tvättmedelsburkar som jag köpte för någon månad sen, gör det tråkiga lite roligare!

 

mysfrulle på julaftons morgon med peppisar & lussebullar som jag bakat själv

 

i fredags var jag och älskling på bio och såg new years eve. innan dess blev det middag och lite strosande
i affärer. jag har suktat efter ett par svarta jeans med silverdragkedjor på ett tag nu, och som vanligt suktar
jag så länge att dom är slut. buhu. finns kvar med gulddragkedjor men dom vill jag inte ha. sprang över
dessa istället, sjukt snygga på galge men jag kan inte bestämma mig för om dom är lika snygga på? beslutade
att ta med dom hem och suga lite på karamellen för att inte hamna i samma situation som med dom svarta
jeansen med silverdragkedja. behålla eller inte? hjälp mig! och hur matchar man dom i så fall med annat än enfärgat?

 

hittills har 2011 varit det bästa året i mitt liv.

efter att 2010 slutade med en ytterst jobbig höst både hemma, på jobbet & träningsmässigt, och jag kände att jag inte hade någon plats att andas ut på, kom 2011 som en frisk vind. saker och ting lugnade ned sig och jag började på ett nytt jobb med fantastiska kollegor som har lärt mig otroligt mycket både som pedagog, men även som människa. underbara människor som gav av sig själva och som fick mig att vilja ge tillbaka och tro på mig själv! idag har jag tyvärr bytt jobb igen, även om det kanske blev bäst så ändå, men jag har kvar dessa härliga människor som vänner och dem betyder otroligt mycket för mig!
jag la även hjälmen på hyllan och började dansa zumba & latindans istället. sjukt kul! det gav mig massor av glädje och en ganska trimmad kropp. men när jag minst anade det så knackade innebandyn på dörren igen och efter en del övervägande bestämde jag mig för att testa mig själv och krama ur dom sista krafterna. det har tråkigt nog inte blivit så mycket tid över till det roliga sen jag började på mitt nya jobb.
att få vara med och starta upp en helt ny förskola har varit en enorm erfarenhet. "Kul!" tänkte jag, när chansen dök upp, och det har varit kul, men samtidigt tuffare och mer krävande än jag någonsin kunnat föreställa mig. vi har även dragits med en hel del oväntade motgångar vilket, såklart, försvårat och gjort det ännu jobbigare för oss. men om jag för en stund släpper stressen kring det hela, och ser på det objektivt, så är jag ändå rätt så stolt över vad vi åstadkommit. övning ger färdighet!
många av mina bästa vänner har flytt huvudstaden, eller tillochmed sverige, för att plugga och leva sina drömmar. ascoolt! dom är lyckliga och jag är lycklig för deras skull. samtidigt saknar jag dom oändligt och önskar att dom var hemma så jag kunde krama på dom. å andra sidan har jag haft fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte haft tid att knappt ens höra av mig varken till vännerna i stockholm, i sverige, eller i usa. och har jag haft så lite tid att jag inte hunnit höra av mig, så har det med facit i hand inte funnits tid att ses heller. jag önskar att vår lilla jord var ännu mindre, och att dygnet hade flera timmar så man hade tid till allt!
jag har hunnit med en hel del resor dethär året, till örebro, helsingfors, berlin, malmö, vänersborg, borlänge, tylösand, alanya, göteborg, gran canaria och inte minst till usa och LA - californien - santa barbara - las vegas - grand canyon. en otroligt häftig resa som gav mig minnen för livet!
när 2011 började var jag en lycklig singel och jag hade inte några planer på att stadga mig inom den närmaste framtiden. men en morgon i mars fick jag ett sms. ett sms som visade sig vara början på resten av mitt liv. som en blixt från klar himmel dök Han upp. Han, med stort H. min värld snurrade och jag blev nervös samtidigt som jag kände mig tryggare än någonsin. plötsligt glittrade alla dagar i ett rosa skimmer och mitt hjärta slog både snabbt och långsamt på samma gång! nu är det 2012 och jag är fortfarande dökär. han får mig att le och han gör mig hel, som den sista biten i ett tusenbitarspussel. vi har (som ni redan vet) hunnit med att få ordning på ungkarlslyan och skapat oss ett hem tillsammans. med andra ord har liten blivit stor, flyttat hemifrån och blivit sambo!

nu tänker ni kanske "det bästa året i hennes liv?! lagt ned innebandyn, haft det tungt på nya jobbet & bästa vännerna har flyttat!??" ja. trots dessa otroligt jobbiga bitar så har jag ju faktiskt överlevt. det som inte dödar härdar! jag har lärt mig massor på vägen, både om andra och mig själv. jag har vuxit som människa och tar med mig det bästa från det sämsta. efter regn kommer solsken!

 

min andra halva, tack för att du finns!