FÖRST UT
bara för att jag har så tight om tid att umgås med folk, och för att jag känner ett flertal härliga människor som bor alldeles förlångt bort och som jag alldeles för sällan kan krama, så tänkte jag testa en ny grej här i min fancypancy blogg..
först ut, är en tjej, en fantastisk vän som bländar hela världen med sitt charmiga leende och bubblande personlighet. en tjej som jag älskar. men (!) vi har inte alltid älskat varandra.. i högstadiet hade denna härliga tjej vårat klassfoto på dörren, precis som så många andra. skillnaden är att hon var cool. stenhård. och hon hade klottrat på varenda en av oss och skrivit små kommentarer eller andra balla ord vid sidan om. enligt bilden var jag mrs stupid, jag hade ditritade galna ögon och spretande hår. jag vet inte om du vet att jag ens vet detta gullan? hursomhelst var jag säkert inte en millimeter bättre, (om än några millimeter längre) och låg det iallafall inte i mitt intresse att förbättra våran relation heller. en annan minnesvärd sak är när vi som små (fast då var vi jääättestora) femtonåringar firade nyår hemma hos dig. det var FF och vi fixade i ordning oss hela eftermiddagen. vid tolvslaget skålade vi i champange som faktiskt inte var sådär jättegott, kanske tillochmed ganska äckligt. men vi drack såklart ändå! när vi började gymnasiet träffades vi bara lite nu och då vid busshållsplatsen, och sen vet jag faktiskt inte exakt vad som hände men idag är alla dessa högstadie-tönteri-fasoner bortglömda och förlåtna, (eller okej, jag kommer ju ihåg vissa delar men jag kan iallafall skratta åt det) och idag är du, fast du bor alldeles förlångt bort och vi pratar alldeles för sällan en av mina bästaste vänner. jag älskar dig för att du är du, precis som du är. och jag älskar att vi kan vara ifrån varandra och nästa gång vi ses fortsätta precis där vi slutade. jag älskar våra långa nattpromenader där vi pratar om allt och ingenting och ofta ältar sånt som man behöver säga om och om och om igen.. jag älskar hur vi åker buss efter buss utan att ha någonstans att åka. jag avundas din styrka och förmåga att stråla. jag älskar hur du säger "ponera nu". jag älskar dig jättemycket. och jag saknar dig oändligt mycket. jag är så glad att jag har dig och jag hoppas att vi kommer vara vänner i en evighet framöver. jag pratar såklart om dig, älskade maria radler.
först ut, är en tjej, en fantastisk vän som bländar hela världen med sitt charmiga leende och bubblande personlighet. en tjej som jag älskar. men (!) vi har inte alltid älskat varandra.. i högstadiet hade denna härliga tjej vårat klassfoto på dörren, precis som så många andra. skillnaden är att hon var cool. stenhård. och hon hade klottrat på varenda en av oss och skrivit små kommentarer eller andra balla ord vid sidan om. enligt bilden var jag mrs stupid, jag hade ditritade galna ögon och spretande hår. jag vet inte om du vet att jag ens vet detta gullan? hursomhelst var jag säkert inte en millimeter bättre, (om än några millimeter längre) och låg det iallafall inte i mitt intresse att förbättra våran relation heller. en annan minnesvärd sak är när vi som små (fast då var vi jääättestora) femtonåringar firade nyår hemma hos dig. det var FF och vi fixade i ordning oss hela eftermiddagen. vid tolvslaget skålade vi i champange som faktiskt inte var sådär jättegott, kanske tillochmed ganska äckligt. men vi drack såklart ändå! när vi började gymnasiet träffades vi bara lite nu och då vid busshållsplatsen, och sen vet jag faktiskt inte exakt vad som hände men idag är alla dessa högstadie-tönteri-fasoner bortglömda och förlåtna, (eller okej, jag kommer ju ihåg vissa delar men jag kan iallafall skratta åt det) och idag är du, fast du bor alldeles förlångt bort och vi pratar alldeles för sällan en av mina bästaste vänner. jag älskar dig för att du är du, precis som du är. och jag älskar att vi kan vara ifrån varandra och nästa gång vi ses fortsätta precis där vi slutade. jag älskar våra långa nattpromenader där vi pratar om allt och ingenting och ofta ältar sånt som man behöver säga om och om och om igen.. jag älskar hur vi åker buss efter buss utan att ha någonstans att åka. jag avundas din styrka och förmåga att stråla. jag älskar hur du säger "ponera nu". jag älskar dig jättemycket. och jag saknar dig oändligt mycket. jag är så glad att jag har dig och jag hoppas att vi kommer vara vänner i en evighet framöver. jag pratar såklart om dig, älskade maria radler.
Kommentarer
Postat av: maria
jag läser inte ens klart utan att kommentera. jag vet inte ens om att jag har gjort det? så hur ska jag veta om att du vet att jag har gjort det? :/
Postat av: maria
nu har jag läst klart!
Jag älskar dig så in i norden mycket, jag blir helt tårögd! Du är en fantastisk människa!
Älskar allt som har med dig att göra!
Jag tycker att det tyder på äkta vänskap, att man kan vara ifrån varandra utan att det märks när man ses. Finns alltid för dig, underbara du!
Älskar dig!
Postat av: emelie
fast vet du babe, att du minns säkert massa annan galenskap om vilken tönt jag var. vi var knappa femton år och visste inte bättre. idag ser jag tillbaks på detta med ett leende och är glad att vi funnit äkta vänskap! <3
Postat av: Lisa
Vad fint skrivet!!
Trackback