LITEN PÅ JORDEN
känns som jag har haft ett helt okej flyt dom senaste dagarna. fram tills nu.
kom precis hem från företagshälsovården och ja, jag vet inte vad jag ska säga. det var vårat första möte och hon undrade varför det dröjt så länge innan jag fick tid hos dom, när chefen har skyldighet att anmäla till dom inom 14 dagar om någon är sjukskriven. sen ville hon veta vad min plan är, hur jag ska ta mig ur dethär. och så undrade hon en massa om diagnoser och höll inte riktigt med när jag berättade vad som står i mina läkarintyg. hur man inte kan hålla med när man inte läst papprena, och därmed inte har en jävla aning, är ju en fråga för sig! hon upprepade vissa frågor flera gånger, "klarar du av att...?" "fixar du det?" vilket gjorde att jag tillslut kände mig väldigt ifrågasatt. som om jag behövde försvara mig, för hon verkade inte alls tycka att allt detta lät trovärdigt. hjärnkontoret känns snurrigare än på längre. att det ska komma in någon med pekpinne nu, två månader efter att hela denhär karusellen började snurra och säga ditt och datt och si och så och vad som stämmer och inte. ursäkta, men vem fan är du att bestämma det!? hon pratade om tillfälliga omplaceringar, rehabiliteringar, och jag vet inte vad.
jag orkar inte med denna omständighet! jag känner mig så jäkla liten på jorden. maktlös. jag vill bara kliva av denhär karusellen nu. trycka på stopp. strunta i alla kommande olika möten med diverse personer. hålla käften. jobba heltid. glömma allt. så blir alla viktigpetters nöjda. skita i allt. kan man göra så?
FREDAGSMYS I SOLEN
igår eftermiddag/kväll packade vi ihop lite smått & gott och körde lite parkhäng. älskling var smått skeptisk till detta innan men efteråt tog han tillbaks allt han sagt så, vi lär göra om det, haha! mysmysmys.
RAISED FIST PÅ GRÖNAN
igårkväll va jag & älskling på grönan och kollade på raised fist, inte för att det är särskilt ljuv musik i mina öron men härligt att bara göra nåt spontant på en torsdag!
när vi kom hem fick jag ett ryck och letade rätt på alla mina shorts, jag äger ganska många par insåg jag igår! men.. det fanns inget par som inte mer eller mindre smidigt gick att klä av fastän att dom var knäppta och stängda. så nu måste jag på shortsjakt eftersom att värmen har slagit till! osmidigt!
SÅ MYCKET KÄRLEK
hämtade världens finaste halsband idag. eller världens finaste smycken kanske jag ska säga! ett till mig och ett till min andra halva. fast hans är ett armband istället för ett halsband. har väntat nästan en månad på att dom ska bli färdiga och nu äntligen så fick vi hämta dom! kommer ha på mig det jämt jämt jämt! så mycket kärlek så det finns inte!!
idag hade vi förresten hembesök av filmteamet som spelar in tvserien om junkstars. så någon gång senare i år kommer ni kunna spana in vårat hem, om det finns någon nyfiken rackare där ute det vill säga, haha.
KORREKTIONSREFLEXEN
LÄNGTAR EFTER DIG
ETT HJÄRTA KAN INTE SLÅ HÅRDARE ÄN VAD MITT GÖR FÖR DIG!
EN LÖRDAG UNDER TÄCKET
ligger i sängen och chillar med teddy. nej, ni läste inte i syne, det är lördag, klockan är snart fem på eftermiddagen och det är typ 35grader och strålande sol ute - och jag ligger fortfarande i sängen, ja. vaknade typ halvåtta imorse när hjärtat gick upp för att dra iväg, sen somnade jag aldrig om men har inte orkat gå upp heller. sov dåligt inatt, har en hel del hjärnspöken att fightas med. så jag har spenderat dagen under täcket och bara gosat med världens gosigaste nalle som jag fick av hjärtat på våran ettårsdag. idag har jag inte känt en endaste gång att jag borde kliva ur sängen, det har snarare känts helt okej att ligga här. helt okej att bara vara! sängen luktar som hjärtat också, så det känns bra att ligga här och snusa på lakanen när han inte är hemma!
även fast dagen spenderats i sängen så har jag ändå tagit tag i lite saker. plus i kanten för att vara mig just nu! bla lagt upp lite prylar som jag ska sälja och spontant läst på en hel del om stress, ångest, depression, kbt och olika beteenden. det är sjukt läskigt att känna igen vissa mönster och läsa om vad resultatet av ens handlingar kan bli, när man inte är i närheten att mena det man orsakar. det kanske låter luddigt för er men jag tror att det är nyttigt för mig att få det svart på vitt för att kunna ta till mig allt detta. nu ska jag fortsätta läsa, och även anteckna en del. sen OM jag hinner har jag tänkt kuta ner en snabbis till centrum och lämna tillbaks ett par shorts jag köpte för ett tag sen, inte för att det är döviktigt just idag men jag ska försöka hålla krutet uppe när jag ändå är igång och tar tag i saker. sen blir det hem och lägga sig i ett bad tror jag.
ATT VARA VILSE I SIG SJÄLV
känns som att dagarna flyger förbi, fast ändå inte. känns som att jag gäspar mig igenom varenda dag, en evig trötthet. jag är fortsatt halvtidssjukskriven och det som är viktigast för mig & min omgivning nu är att inse att det är såhär det är just nu. att acceptera att allting har sin tid och det får ta den tid det tar, och att känna att det är okej. jag vet att det är okej, men jag känner det inte, än.
utan nära&kära vet jag helt ärligt inte hur jag skulle ta mig igenom detta. och jag skulle vilja skrika ut världens största tackförattdufinns till staven, för att han orkar med att finnas här när jag behöver det. dag ut & dag in. det är inte alltid så lätt att umgås med någon som inte är sig själv, och framför allt inte så lätt att inse att man för tillfället är någon som man inte känner igen, någon som man inte kan definiera sig med. tur att jag har familj och vänner som kan påminna mig om vem jag egentligen är medans jag är vilse i denna dimma!
för att berätta något annat så pratade jag länge, länge, med terese i telefonen idag. saknar henne massor!! och det bästaste är att när vi pratar vid denhär tiden på året, så slutar det alltid (oftast) lika dant. att vi får spontanryck och bara kör, att vi bara gör det som vi ju sa att vi inte skulle, vilket inte är helt omöjligt i år heller!
TRÖTT TJEJ
myser (fryser) i min onepiece och väntar på att hjärtat ska trilla in genom dörren. han har vart på banditboat och kalasat & spelat. huvudet lär vara ner och fötterna upp när han kommer hem men det blir nog bra! igår träffade jag kimpis, sjukt härligt!! vi strosade omkring på ikea, käkade middag, var förbi en snabbis hos mina föräldrar och sen fixade vi massor hemma hos henne. mitt i allt fix kom vi att prata om diskhanddukar då kim uttryckte att hon inte hade någon fin, "men lagerhaus har ju fina! om du ändå skulle dit och köpa ett duschdrapperi? ..och åhlens!" sa jag, "ja, och hemtex har också!" svarade kim. där stod vi, 22 & 23 år gamla, sisådär halvtolv en fredagkväll, och pratade ..om diskhanddukar!? kom hem vid ett men somnade inte förens kanske halvtre, tycker inte om att sova ensam! och idag så har jag vart med mami, lunchat, kollat i affärer och varit på sturebadet och spa-at och fått ansiktbehandling och legat i ett massagebad. såå skönt! nu ska jag kika på gårdagens avsnitt av biggan, om jag kan hålla mig vaken.
ÅÅÅÅÅÅH SOPA!!!!
för det andra så möts jag av ett brev på hallmattan när jag kommer hem. ett brev från försäkringskassan. det stod att min läkare måste komplettera vissa grejer angående ansökan om sjukpenning, bland annat undrade dom varför jag bara kan jobba 50% och inte mer och vad behandlingsplanen är? det står nog inte på sjukskrivningen att jag går hos en psykolog, och min läkare har heller inte kunnat bekräfta kontakten med företagshälsovården eftersom att n å g o n inte tagit sitt ansvar trots att jag tjatat i en månad!
detta betyder alltså att jag förtillfället inte får några pengar, det kan komma att dröja.. om jag ens får dom över huvud taget. vill dra en pungspark på idioten som orsakat allt detta och kräva att han öppnar sin plånka nu. det är ju faktiskt det minsta han kan göra! jävla idiot du borde avgå!!!!
SKATTNINGSHÄFTEN
igår var jag och träffade psykologen för första gången. det tog på krafterna men kändes samtidigt skönt efteråt. fick med mig ett gäng papper hem som jag ska fylla i tills nästa möte. på ett av papprena fanns en lista med vanliga symptom man kan få när man går igenom något sånthär, "du kanske känner igen några av dessa symptom?" sa han under tiden vi tittade på papprena som låg på bordet.. några?? tänkte jag, nästintill alla! när jag kom hem hade jag huvudvärk, frös och var trött. gissar att det var ett gäng anspänningar som släppte lite. somnade gott i soffan och försov mig även imorse, kommer inte ens ihåg att jag har stängt av väckarklockan men jag orkar faktiskt inte ens knappt bry mig. är snarare förvånad att jag inte försovit mig såhär rejält tidigare!
är sjukt sjukt sjukt gottesugen idag. pratade precis med älskling i telefon och det slutade med att hela samtalet handlade om gräddtårtor, chokladglass, chokladmousse, fruktsallad med vispad grädde, smågodis, marabou choklad, chips & dip.. haha. så nu ska jag rota i skåpen (för hundrade gången) och se om jag finner något jag kan tänka mig att stoppa i munnen (men antagligen inte för då hade jag redan hittat det), och göra poppisar till älskling!
HÖGHÖJDSÄVENTYRSHINDERBANAN
igår var jag & papi och gjorde en höghöjds-äventyrshinderbana! det var superkul och man glömde av höjden ganska så snabbt. det enda läskiga var sista momentet, man var tvungen att häva sig över kanten och liksom bara kasta sig ut. utan något att stå på, utan något att sitta på, utan något att hålla sig i - och bara lita på att selen och vajern bär. jag satt och dinglade med fötterna ett ganska bra tag innan jag långsamt gled över kanten.
DEN OSMINKADE SANNINGEN
ligger och degar i soffan och tankarna går som vanligt på högvarv, fast ändå gör dom inte det tror jag.. på något sätt känns det som att jag är mer medveten om vad jag tänker än vad jag varit på länge. som att jag registrerar aktiviteten i min hjärna och att det inte bara är totalt kaos.
varenda gång jag ser mig i spegeln så är det första jag lägger märke till att jag ser ut som om jag inte har sovit på minst en vecka. jag är totalt gråblek i ansiktet och huden saknar både färg och lyster, om man bortser från den mörka färgen som jämt och ständigt hänger under mina ögon. tänk om jag kunde få vakna en dag och se utvilad ut? antar att den dagen inte kommer förens man känner sig utvilad.
det har ganska nyligen, typ idag tror jag, gått upp för mig att det är maj nu. april månad försvann i ett andetag och jag vet inte vad jag gjorde av dom 720 timmarna eller 43200 minutrarna. det känns konstigt att försöka minnas när det bara känns som en tjock dimma, som ett svart hål.
jag glömmer ofta bort saker nu förtiden. saker som jag ska göra. saker som är viktiga. som tillexempel att betala räkningar och deklarera. eller att svara på sms och ringa upp ett missat samtal. eller att älskling har spelning i stockholm imorgon..
det sistnämnda har jag väl iochförsig inte glömt bort, det känns bara så långt borta. jag har bara inte insett att tiden går så fort och att det redan är dags. jag undrar vad jag ska ha på mig?
när jag nu läser vad jag själv sitter och skriver, om viktiga (?) saker som att betala räkningar, svara på sms och vad man ska ha på sig, hur viktigt är det då? egentligen? när allt kommer till kritan? inte alls eller?
jag känner att det finns så mycket jag borde göra. jag borde ta tag i träningen och köpa mig det där gymkortet som jag pratat om i flera veckor, själva gymmet ligger ju faktiskt inte längre bort än hissen ned i samma port! jag skulle nog må bra av det. jag vill träna. samtidigt känner jag mig orkeslös och omotiverad. beach 12? nä. jag borde också dra nytta av att jag jobbar halvtid nu, se över min framtid och vad jag har att välja på. stanna eller gå? men jag orkar inte. jag antar att jag skjuter det framför mig för att jag vet vad jag borde göra, men jag vill inte samma sak som jag borde.
många tankar och liten verkstad. men jag får helt enkelt acceptera att min vardag ser ut så i dagsläget. vem sa att det var lätt att leva?
DU&JAG = SANT
känner att bloggen dör i typ 7-10 dagar mellan varven. men what to do!? sen sist då så har jag, förutom att vara förbannad på försäkringskassan och diverse saker, fått ordning på grejerna jag skulle fylla i på försäkringskassan.se! papi fyllde år för en vecka sedan och i söndags överraskade vi med bowling och en superdupergod grillmiddag. det har hunnit gå ett helt år sen jag & hjärtat blev tillsammans och det har vi firat med massor av mys såklart! vi åt förresten en svingod brunch på hasselbacken med världens godaste marängswisch (stavning?) till efterrätt. mh mh mmh! 
här är första bilden som togs på oss tror jag. innan jag åkte till USA förra året. älskling var med i mustaschkampen, därav snigeln på överläppen! i måndags var jag hos doktorn igen också, och jag är fortsatt sjukskriven på halvtid. känns både bra och dåligt, det är en svår balansgång vill jag lova! på måndag ska jag träffa en psykolog, och på måndagen efter ska jag tillbaks till doktorn igen, sen får vi la se vad som händer..
